Till Vägverket, Karlstad

Under de senaste 20 åren har undertecknad cyklat mellan Björneborg och Kristinehamn, dels längs ordinarie vägsträcka mellan Björneborg och Agen vid väg 64, därefter längs gamla 64:an till Kristinehamn.

Denna inlaga gäller sträckningen Björneborg-Agen, eftersom resten ur säkerhetsmässiga aspekter nästan är tillfyllest.

Jag vill därför framföra följande anledningar till och möjligheter att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter på ifrågavarande sträcka.

1)Björneborg är i de flesta tänkbara avseenden starkt knutet till centralorten Kristinehamn. Detta medför en omfattande lokaltrafik, särskilt vid arbetets början och slut. De flesta cyklar, som undertecknad, till och från arbetet då trafikintensiteten är som högst.

2)Vägens sidomarkeringar är målade så långt ut på asfalten som det är möjligt. Det finns således ingen vingelmån för cyklister.

3)Därutöver pågår en ständig transittrafik av tunga och lätta fordon. Trots att vägen inte är särskilt bred (6m) nyttjas den som kortaste väg av timmer- och flislångtradare, vintertid även som ersättningsväg för E18 pga de långa och hala Bodalsbackarna mellan Karlskoga-Kristinehamn. I situationen möte mellan två tunga fordon är det inte mycket plats kvar för en cyklist. Suget från en flisbil i 90 km/h på 30 cm avstånd är ganska otrevligt.

4)Hastigheten är satt till 90 på vägsträckan. Många håller max 90, dock ej alla eftersom den innehåller två tämligen långa raksträckor att testa toppfarten på.

5)Vägen har, så kort den är, två mycket besvärliga kurvor. Den ena är tvär, har en korsning mitt i, är dåligt lutad och har dessutom en stigning i själva böjen. Dessutom är sikten skymd från båda hållen. Denna kurva är livsfarlig för alla, men särskilt för cyklister.

Den andra kurvan svänger ca 30 grader i en lång böj, ca 1 km. Omkörningar av fordon är inte tillrådig här, dock blir cyklister givetvis omkörda här trots smal väg, dålig sikt och ev. möten.

6)Vägen har till yttermera visso höga bankar som är otrevligt att göra undanmanövrar i samt en lång utförslöpa som ger en hög rullhastighet med små marginaler för en oskyddad cyklist.

7)Vintertid är marginalerna ändå sämre med mörker, ev snökanter, halka, dålig sikt och annat som hör vintern till. Givetvis cyklar inte en klok cyklist mellan okt och april, drygt halva året. Med cykelbana kunde cykelperioden utsträckas med ett par månader, till gagn för både hälsa och miljö.

Sammantaget kan denna sträcka betraktas som mycket farlig, särskilt för cyklister. Dessa 3,3 km är också en tämligen trolig anledning till att relativt få vågar cykla de 12 km till Kristinehamn.

Jag är dock övertygad om att många fler skulle damma av cykeln om det funnes en cykelbana längs ifrågavarande sträcka.

En km av dessa 3,3 km är redan iordningställd genom den grävda vattenledningen från Kristinehamn. Resten är redan skogsröjd resp löper över jordbruksmark. Det torde vara tämligen enkelt att ansluta med (planerad) cykelbana vid kyrkan i Björneborg och bygga en säker cykelväg fram till väg 64. Största tekniska hindret utgörs kanske av en bro e.dyl. över bäcken ca 500 m från väg 64.

Största hindret i övrigt är väl som alltid det ekonomiska, men jag vill ändå på detta sätt påvisa behovet av nämnda cykelbana och hoppas att inga olyckor måste ske innan behovet känns påkallat.

Med bästa cykelhälsningar

Bernt Magnusson

Fryxellsg 14, 680 70 Björneborg

Tel 0550-26059

Kopia till

Tekniska nämnden, Kristinehamns kommun